Granisa

nu är jag hemma från rundan med tosca.
det blev ingen megarunda men hon var ganska sleten när jag kom hem med henne.
så det duger i krig.
hunden är verkligen grymt aggressiv mot andra hundar.
mötte några norrängbarn som var ute med hundar från hunddagiset.
dom två första snubbarna jag mötte märkte att tosca inte var så förtjust i att se dom andra hundarna så dom gick över till andra sidan, TACK.
men sen kom det två volvohoror som verkligen inte fattade ett dugg.
förlåt.
men dom gick verkligen så nära dom kunde, dom såg väl förfan att hon ville döda hundarna?
så jag fick bokstavligen talat klämma fast henne mellan knäna och hålla så kort koppel jag kunde så hon inte skulle attackera.
jag tycker det är pinsamt.
för det är inte min hund, men det tror ju folk när dom ser oss.
och jag själv hade tänkt
" vad fan är det för idiot som inte har pli på sin hund? "
men jag lär henne.
börjar få pli på henne och hon börjar lyssna.
sen mötte jag en gammal kärring med två taxar, där kunde vi inte göra så mycket för det var en smal gångbana, kort koppel och hålla henne till vänster.
hon snagade som fan men hon börjar lyssna, det känns bra.



när jag kom hem till mormor var hon pratsjuk som vanligt.
hon hade varit på mammografi.
" ja, nu blev väl pattarna några gram mindre " säger hon på sörmländska.
haha, mormor säger dom sjukaste grejerna.
hon är inte som någon annan mormor.
och hennes dialekt är verkligen spot on när hon säger sina sjuka grejer.
och samma visa när man ska gå,
" ooh tack så jättemycket luttan, hälsa hem. pusspuss laaav jo "
hahah, hon är ganska söt ibland ändå.

det är synd att hon är så aggressiv mot andra hundar.
för annars är hon verkligen världens underbaraste hund.