Granisa

ibland blir allt för mycket.
då kan man göra som mig.
efter frukosten på jobbet låste jag in mig på toa och satt där och grät, i tjugo minuter.
det har varit grymt dålig stämning på jobbet denna veckan.
och jag vet inte ens hälften av vad som händer.
men det är tryckt stämning där.
efter frukosten blev allt för mycket för mig.
jag trodde att jag skulle klara av att jobba utan tårar.
men den hemska stämningen var som pricken över i idag.
kunde verkligen inte stoppa det.
jag är känsligare än vad jag ibland vill erkänna.



med rödsprängda ögon tänkte jag gå ut och sjukanmäla mig hos kea.
det hade varit så lätt.
men istället tog jag mig samman och sköljde ansiktet med kallt vatten, minst 100 gånger för att jag skulle se lite levande ut.
så jag gick ut och jobbade ändå.


jag tror att ingrid såg att jag varit ledsen, hon är en ängel på jorden ibland.
2008 min första sommar på distansapoteket så var jag verkligen inte glad i henne.
men nu, hon är bäst av alla där.
hon bryr sig verkligen.



igår när dom varit och tagit farväl av gammelmorfar så berättade milla att hon sagt att han skulle ta och svänga dom lurviga med gammelmormor nu.
han har firar för många födelsedagar ensam nu.
imorgon skulle gammelmormor fyllt år.
nu kan dom fira tillsammans igen.